metop
metop [-to:ʹp] (senlatin meʹtopa, av grekiska metoʹpē ’mellanfält’, av meta- och opēʹ ’hål’, ’öppning’), i antik och klassicistisk arkitektur en rektangulär panel mellan triglyferna i en dorisk fris.
I den äldsta (ej bevarade) grekiska tempelarkitekturen kan metopen ha varit en terrakottaplatta mellan de bärande träbjälkarnas ändar. I arkaisk och klassisk stenarkitektur var metoper ofta smyckade, inte sällan av reliefskulpturer med relevanta mytologiska motiv. Metoper var oftast bemålade, skulpterade sådana gärna med röd bakgrundsfärg.
Information om artikeln
Källangivelse