Statsskick och politik
Statsskick
Nederländerna är sedan 1814 en konstitutionell monarki och har sedan 1848 ett parlamentariskt system. Med införandet av allmän rösträtt för män 1917 och för kvinnor 1922 blev landet också en demokrati.
Monarken, som är landets statschef, har i huvudsak ceremoniella maktbefogenheter. Kronan ärvs numera av monarkens äldsta barn oavsett kön. Sedan drottning Beatrix abdikerade 2013 regerar kung Willem-Alexander. Den reella makten i Nederländerna ligger sedan mitten av 1800-talet inte hos monarken utan hos parlamentet och den inför parlamentet ansvariga
(79 av 559 ord)Politik
Som en reaktion på ett sakta sjunkande väljarstöd förenades 1980 tre reformerta och katolska partier i ett gemensamt kristet parti, Christen-Demokratisch Appèl (CDA, 'Kristdemokratiskt upprop'). CDA – och dess föregångare – medverkade i alla regeringar mellan 1917 och 1994, ofta som dominerande parti och med ett väljarstöd omkring 30 procent. Även sedan dess har CDA vanligen ingått i regeringarna. I valen sedan 2010 har partiet fått 9–14 procent av rösterna, med undantag för 2023, då väljarstödet sjönk till 3,3 procent.
Nederländernas
(81 av 834 ord)