new criticism
new criticism [nju:kriʹtisizəm] (engelska, ’ny kritik’), nykritik, en litteraturteoretisk och litteraturkritisk riktning som utvecklades i Storbritannien och USA under 1920- och 1930-talen, för att under 1940- och 1950-talen bryta igenom i akademiska sammanhang.
New criticism utvecklades delvis som en protest mot det traditionella litteraturstudiet. Man menade att detta i alltför hög grad hade varit inriktat på bakgrundsfaktorer (författaren, samhället etc.). I stället ville man nu sätta studiet av själva det litterära verket i centrum.
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Per Erik Ljung
Källangivelse