Hans debutroman Äldreomsorgen i Övre Kågedalen (1992), om det sadomasochistiska förhållandet mellan en 11-årig pojke och dennes morfar, blev mycket omdebatterad. Tillsammans med Förensligandet i det egentliga Västerbotten (1998) och Hebbershålsapokryferna (2003) bildar den en trilogi. Apsefiston (2002) är en samling pessimistiskt färgade tänkespråk och aforismer.