Nordamerika
Nordamerika, världsdel omfattande norra delen av dubbelkontinenten Amerika; 24,4 miljoner km2, 601 miljoner invånare
(14 av 100 ord)Natur
Landformer
Längs Nordamerikas västsida ligger Kordiljärerna, ett komplex av flera parallella bergskedjor, i medeltal 4 000–5 000 m höga. Av topparna är Mount McKinley i Alaska (6 194 m ö.h.) högst. Kedjorna åtskiljs av dalgångar, som Central Valley i Kalifornien, eller av platåer, ofta med ökenförhållanden, som
(46 av 296 ord)Berggrund och jordarter
Nordamerika har byggts upp kring den kanadensiska skölden, som bildar berggrunden i norra och östra Kanada, i nordöstra USA och på större delen av Grönland. Denna urbergssköld består av bergarter bildade under prekambrium (äldre än ca 570 miljoner år), huvudsakligen graniter och gnejser. De senare har framför allt bildats genom omvandling av sedimentära och vulkaniska bergarter. Skölden började bildas genom vulkanisk aktivitet och bergskedjebildning (orogenes) för mer än 3 900 miljoner år sedan. Denna första orogenes följdes under prekambrium av ytterligare
(81 av 746 ord)Jordmåner
Den norra delen med polarklimat täcks av leptosoler med tunt jordtäcke eller cryosoler med ständig tjäle (permafrost). I den tempererade
(20 av 137 ord)Klimat
Som en följd av den nordamerikanska kontinentens stora utsträckning i nord–sydlig riktning förekommer ett flertal olika klimattyper. Längst i norr är klimaten kalla, i mellersta delen tempererade och i Västindien samt på det centralamerikanska näset tropiska. Då bergskedjor eller andra topografiska hinder i öst–västlig riktning saknas blir hela kontinenten trattformigt öppen från norr till söder. Härigenom underlättas utbytet av luftmassor med olika karaktär, och väderleksutvecklingen kan bli mycket dramatisk. Sålunda kan kalla luftmassor tränga långt söderut och ge frost och
(80 av 632 ord)Växtliv
Söder om tundran i Nordamerika vidtar den boreala barrskogszonen. Svartgran, vitgran, ädelgranar och lärkar går längst mot norr, och stora områden täcks av kärr och mossar. Längs västkusten från södra Alaska till Kalifornien finns fuktiga, artrika barrskogar. Amerikansk sekvoja i norra Kalifornien är världens högsta träd, medan mammutträdet i Sierra Nevada har den
(53 av 377 ord)Djurliv
Den nearktiska regionen har en fauna som motsvarar den i Eurasien, men är betydligt artrikare. I synnerhet kräldjur och stjärtlösa groddjur är talrika. Detta beror bland annat på att de nord–sydorienterade bergskedjorna inte har hindrat djurens reträtt undan expanderande inlandsisar, till skillnad från de tvärgående eurasiska bergen. En del sydamerikanska inslag finns även. Nordamerika (norr om Mexiko) hyser
(58 av 409 ord)Naturresurser
Nordamerika har betydande tillgångar av nästan alla metaller. Brist råder framför allt på krommalm. I urbergsområdena finns järn-, nickel-, platina-, guld-, silver-, koppar-, wolfram-, bly-, och zinkmalmer. I Kordiljärerna finns förutom legeringsmetaller (främst molybden i
(35 av 246 ord)Befolkning och etnografi
En del av Nordamerikas urbefolkning har sedan 1700-talet kallats ”indianer” eftersom upptäckaren Columbus och hans omgivning trodde sig ha kommit till de östligaste delarna av Indien. En del av de nordamerikanska urfolken har även kallats ”rödskinn”, inte därför att deras hudfärg är röd, utan därför att de kustfolk som de första européerna mötte målade sig
(55 av 372 ord)Befolkning
63 procent av Nordamerikas invånare bor i USA och Kanada, 21 procent i Mexiko och 16 procent i Västindien och Centralamerika (Centralamerikas befolkning är något större än Västindiens). Majoriteten av befolkningen är engelsktalande och
(34 av 236 ord)Språk
De inhemska språken i Nordamerika, vilkas antal är mellan 400 och 600, beroende på gränsdragningen mellan språk och dialekter, vilken i stor
(22 av 151 ord)Näringsliv
Nordamerika är rikt på resurser av olika slag. Omfattande mineraltillgångar finns inom kanadensiska skölden, Appalacherna och Kordiljärerna. USA, Kanada och Mexiko har stora mängder fossila bränslen (olja, naturgas, kol), och vattenenergi finns tillgänglig på många håll. Klimat, jordmån ger förutsättningar för en betydande livsmedelsproduktion, och stora delar har täckts av rika skogar. Förhållandena inom Nordamerika varierar givetvis, och även möjligheterna till
(61 av 431 ord)Förhistoria
Tidpunkten för människans invandring till Nordamerika är omtvistad. Sannolikt ägde den huvudsakligen rum mellan cirka 28 000 och 10 000 f.Kr., via Beringlandbryggan mellan Sibirien och Alaska. Kol-14-dateringar från bland annat Bluefish Caves i Yukon och Anangula på Aleuterna vittnar om bosättning i norra kust- och inlandet mellan 13 000 och 6000 f.Kr. Olika spjutspetstyper, benämnda ”Clovis” och ”Folsom” efter fyndplatser i New Mexico, är karakteristiska för
(67 av 455 ord)Historia
Vid sin ankomst till Nordamerika mötte européerna i Mexiko och Centralamerika högkulturer och en talrik urbefolkning. Man har uppskattat invånarantalet här till omkring 5 miljoner under 1500-talet. Befolkningen reducerades emellertid mycket kraftigt, främst som en följd av smittsamma sjukdomar som erövrarna förde med sig och som man saknade skydd mot. Urfolken kom ändå att leva kvar som en huvudsaklig del i befolkningen och uppgår i dag i till exempel Mexiko till cirka 30 procent och utgör tillsammans med mestiserna en mycket stor
(82 av 1475 ord)