Den på de lutherska bekännelseskrifterna grundade ortodoxin fick delvis sin prägel genom den nyaristoteliska skolfilosofi som vann insteg vid de protestantiska lärosätena från början av 1600-talet. Filosofin sågs som teologins tjänarinna (latin ancilla theologiae), som gav de metodiska reglerna men som innehållsligt lät teologin behålla sin rätt och egenart.