Dibelius var från 1925 generalsuperintendent i Kurmark men anslöt sig 1933 till Bekännelsekyrkan och blev därför avsatt från sitt ämbete. Han återfick det 1945, och det omgestaltades då till biskopsämbete. Åren 1945–66 ledde han den evangeliska kyrkan i Berlin-Brandenburg och var den mest framträdande kyrklige ledaren i Berlin. Ekumeniskt verksam