R. studerade för bl.a. Rimskij-Korsakov, vilket fick betydelse för hans instrumentationskonst. Hans tonspråk anknyter närmast till impressionismen, t.ex. i de symfoniska dikterna Roms fontäner (1916) och Roms pinjer (1924). R. grep gärna tillbaka på äldre stilar, t.ex. i Antiche arie e danze per liuto (3 sviter, 1917–31).