Palmemordet
Palmemordet, benämning på mordet på statsminister Olof Palme, vilken strax före midnatt 28 februari 1986 sköts till döds på Sveavägen i Stockholm. På kvällen för mordet var
(27 av 191 ord)Utredningens tidiga skede
Dådet orsakade den mest omfattande och uppmärksammade polisutredning som hittills förekommit i Sverige. Utredningen leddes inledningsvis av länspolismästare Hans Holmér. Ett antal utredningshypoteser följdes, däribland det kontroversiella PKK-spåret, men utan framgång (jämför PKK).
Andra kända spår är den så kallade 33-åringen, en omvittnat mycket vapenintresserad
(45 av 315 ord)Christer Pettersson fälls och frias
Först drygt två och ett halvt år efter mordet, 14 december 1988, anhölls en 41-årig förtidspensionerad missbrukare med en lång rad noteringar i kriminalregistret som misstänkt för mordet. Mannen, Christer Pettersson, åtalades för mordet,
(34 av 241 ord)Fortsatt utredning
I juli 2010 slopades preskriptionstiden för mord, även för brott som begåtts före detta datum. Det innebär att mordet på Olof Palme 1986 inte kommer att preskriberas. Utredningen har vuxit till att bli den mest omfattande
(36 av 255 ord)"Skandiamannen" Stig Engström
Den så kallade Skandiamannen figurerade tidigt i Palmeutredningen, då som vittne. Teorin att han skulle kunna vara gärningsmannen har lagts fram av flera privatspanare, bland andra Lars Larsson (född 1966) i boken ”Nationens fiende: Om mordet på Olof Palme” (2016). Mest uppmärksamhet väckte en artikel i tidskriften Filter 2018 och boken ”Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme” (2018), båda skrivna av journalisten Thomas Pettersson (född 1957).
Stig Engström kallades ”Skandiamannen” eftersom han arbetade i Skandiahuset, vars entré ligger
(81 av 803 ord)