Diktsamlingen Ett nät av regn (1982), vars politiska motiv har en betydande visionär styrka, och den experimentella romanen Till Bajkal, inte längre (1983), där Estlands öde under andra världskriget och efterkrigstiden integreras med antika mytmotiv, tillhör Peeter Puides främsta verk. Till händelserna under krigsåren återvände han i dokumentärromanen