plädering (av plädera, av franska plaider ’processa’, ’tala inför rätta’, av fornfranska plaid ’juridisk församling’, ’rättegång’, av latin plaʹcitum ’åsikt’), slutplädering, inom processrätten benämning på den avslutande fasen av huvudförhandlingen där parterna slutför sin talan genom att redovisa vilka slutsatser man enligt deras mening bör dra av den framförda bevisningen och hur man bör bedöma de i målet uppkomna rättsfrågorna samt genom att argumentera för sin ståndpunkt i målet.