predikat
predikat (senlatin praedicaʹtum ’påstående’, ’utsaga’, av latin praedico [praiʹ-] ’kungöra’, ’(lov)prisa’, ’berätta’), i modern logik den del av en sats som återstår när man avlägsnat en eller flera refererande termer.
Ur semantisk synpunkt kan man säga att predikatet anger en egenskap som satsen tillskriver det objekt till vilket ifrågavarande term refererar, eller, om det är fråga om flera termer, en relation som enligt satsen råder mellan de objekt till vilka termerna refererar. Jämför predikatlogik.
Information om artikeln
Källangivelse