rabbin
rabbiʹn (hebreiska rabbi egentligen ’min mästare’), titel på judisk församlingsanställd med uppgift att vara halakha-expert, rättskipare och förkunnare, ibland även ledare för en religiös skola (yeshiva).
Titeln, som uppstod i Europa under medeltiden, har sina rötter i antik judendom. Sedan 1800-talet sker utbildningen vid rabbinseminarier och avslutas med ordination. Inom progressiv judendom finns i dag även kvinnliga rabbiner.
Information om artikeln
Källangivelse