Tidiga erfarenheter ledde till en uppdelning i diagnostisk och terapeutisk (behandlande) användning av strålning. Den diagnostiska verksamheten kallades röntgendiagnostik, en benämning som senare ersattes av radiologi eftersom verksamheten också kom att omfatta diagnostik med joniserande strålning från radioaktiva isotoper samt bildframställning med hjälp av ultraljud och magnetisk resonanstomografi.