reaktiʹonskinetiʹk [-çi- eller -ki-], kemisk kinetik, läran om kemiska reaktioners hastighet. Om A+B → C representerar en kemisk reaktion, vid vilken en mol av ämnet A reagerar med en

(29 av 192 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Första ordningens reaktioner

För den enkla reaktionen A → produkter kan reaktionshastigheten skrivas

där k är hastighetskonstanten, som i detta fall har enheten tidsenhet−1, vanligen s

(23 av 152 ord)

Andra ordningens reaktioner

För reaktionen A+A → produkter är reaktionshastigheten

som integreras till

med halveringstiden

t1/2=1/k[A]0

(13 av 111 ord)

Reversibla reaktioner

Reaktioner som närmar sig ett jämviktstillstånd och inte går till fullständig omsättning är vanliga. Exempelvis gäller för den enkla reaktionen

som närmar sig jämvikt

(24 av 168 ord)

Konsekutiva reaktioner

För reaktioner av typen

blir den matematiska behandlingen mer komplicerad, särskilt om hastighetskonstanterna för de två på varandra

(18 av 122 ord)

Sammansatta system

I reagerande kemiska system sker ofta flera olika reaktioner av varierande komplexitet

(12 av 42 ord)

Temperatur- och tryckberoende

Förutom av koncentrationerna av de deltagande ämnena och av närvaron av ev. katalysatorer påverkas kemiska reaktioners hastighet av temperatur, tryck och

(21 av 148 ord)

Medverkande

  • Lars Ivar Elding

Litteraturanvisning

P.W. Atkins, Physical Chemistry (4:e upplagan 1990);
K.J. Laidler, Chemical Kinetics (3:e upplagan 1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, reaktionskinetik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/reaktionskinetik