rest sten
rest sten, arkeologisk term för gravminnesmärke, bestående av en upprest eller kantställd sten, som vanligen markerar en enkel brandgrav.
I Västeuropa förekommer resta stenar från neolitisk tid (menhirer, se Carnac); i Sverige är de vanligast på gravfält från äldre järnåldern, i Sydsverige även senare. De kan också ingå i stensättningar och stenkretsar. Undantagsvis är de minnesstenar utan gravgömma. Jämför bautasten.
Information om artikeln
Källangivelse