rex
rex (lat., ’kung’), det romerska ordet för kung, som använts om de flesta envåldshärskare, men särskilt om Roms sju halvmytiska kungar (jämför romerska riket).
Sedan dessa fördrivits 510 f.Kr. levde ordet vidare i bl.a. titeln på offerkungen rex sacrorum, det gamla kungaresidenset Regio på Forum Romanum, och interimsämbetet interrex. Mot republikens slut fick begreppet allt sämre klang och användes som skällsord om personer som påstods eftersträva envälde, regnum (framför allt bröderna Gracchus och Caesar).
Information om artikeln
Källangivelse