romantik

romantik (tyska Romantik, av romantisch ’romantisk’, av roman), kulturströmning som genomsyrade västerländskt tänkande

(13 av 90 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Filosofi

Den romantiska filosofin hade sina rötter i Tyskland. Friedrich von Schelling kom att betraktas som romantikens filosof framför andra. I synnerhet hans läror om den besjälade naturen och om konstens och poesins profetiska makt fick ett oerhört inflytande långt utanför Tysklands gränser. Betydelse för

(44 av 308 ord)

Litteratur

Synen på människan, språket, konsten, religionen, samhället och historien förändrades djupgående mot 1700-talets slut. Förändringarna blev särskilt tydliga i det litterära skapandet. Upplysningstidens stilideal var klassicistiskt och abstrakt; diktens uppgift ansågs vara att förmedla nyttiga tankar på ett smakfullt och underhållande sätt, bundet av allmänt godtagna regler för olika genrer (se upplysningen).

Det

(53 av 376 ord)

Drama och teater

I en föreläsningsserie 1809–11 framhöll August Wilhelm Schlegel att det konstnärliga elementet för en dramatiker ligger i att han ”uppnår en kontrasteffekt mellan djup kontemplation och våldsam passionsstorm”, som rytmiserar aktionen och

(32 av 222 ord)

Konst

Inom bildkonsten är romantiken snarare en strömning än en epok; klassicistiska tendenser gör sig minst lika starkt gällande under hela det aktuella skedet från cirka 1790 till 1840- och 50-talen. Som strömning har romantiken här knappast någon egen kontinuitet – denna ligger snarare i sambanden med det romantiska kulturklimatet och den litterära romantiken. Ändå innefattar romantikens bildkonst stora konstnärliga insatser och en delvis grundläggande förnyelse av måleriet.

Man

(68 av 484 ord)

Musik

Som musikhistorisk epok omfattar romantiken i huvudsak 1800-talet. Gränsdragningen mot omgivande epoker är emellertid vag; dels anas flera romantiska stildrag på 1700-talet, främst inom den känslosamma stilen och Sturm und Drang, dels kvarlever sådana drag inom betydande delar av 1900-talets musik. Vidare finns en kontinuitet i stilutvecklingen från högklassicism till senromantik, bland annat manifesterad i

(55 av 388 ord)

Dans

I en tid av samhällsförändringar, politisk oro och urbanisering erbjöd den romantiska baletten verklighetsflykt åt en växande publik. Det var

(20 av 138 ord)

Dräkt

I dräkten avspeglas samhällsutvecklingen mer än de kulturella idealen, vilket var grunden till modets påtagliga

(15 av 106 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Anna Greta Ståhle
  • Louise Vinge
  • Per-Erik Brolinson
  • Peter A. Sjögren
  • Svante Nordin
  • Sven Sandström
  • Sverker R. Ek
  • Tonie Lewenhaupt

Litteraturanvisning

Filosofi:
H. Knittermeyer, Schelling und die romantische Schule ( 1929);
Svante Nordin, Romantikens filosofi ( 1987);
H.G. Schenk, The Mind of the European Romantics ( 1966).
Litteratur:
A. Aarseth, Romantikken som konstruksjon ( 1985);
Meyer H. Abrams, The Mirror and the Lamp: Romantic Theory and the Critical Tradition ( 3:e upplagan 1975);
H. Engdahl, Den romantiska texten ( 1986).
Drama och teater:
Barry V. Daniels, Revolution in the Theatre ( 1983);
E. Linde, Det romantiska dramat ( 1962).
Konst:
A. Borelius, En svensk bilderbok: Från stenålder till nutid: Romantik och halvrealism ( 1931);
Ragnar Josephson, Romantiken ( 1926).
Musik:
C. Dahlhaus, Nineteenth-Century Music ( engelsk översättning 1989);
A. Einstein, Music in the Romantic Era ( 1947);
Leif Jonsson & M. Tegen (utgivare), Musiken i Sverige 3 ( 1992);
L. Plantinga, Romantic Music ( 1984).
Dans:
I. Guest, The Romantic Ballet in Paris ( 1966).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, romantik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/romantik