Massmedier
Lättnader i censuren under Sovjetunionens sista år ledde till ett ökat läsarintresse, och upplagorna växte kraftigt för alla större tidningar utom kommunistpartiets Pravda, vars upplaga sjönk från 9,7 miljoner ex. 1989 till 3,2 miljoner ex. 1991. Sistnämnda år mångdubblades dock lösnummerpriserna som en följd av att statens subventioner för tidningspapper avskaffades. TV kom därför snart att bli det dominerande informationsmediet i det nya
(63 av 449 ord)Nyhetsbyråer
Två av de dominerande nyhetsbyråerna, Tass och RIA Novosti, ägs av staten. 1991–2013 var RIA Novosti namnet på
(18 av 122 ord)Internet och mobiltelefoni
Mer än halva befolkningen använder internet regelbundet och många gör det via sina mobiltelefoner. Det finns nästan dubbelt så många aktiva mobiltelefonkonton som invånare i Ryssland. Tillgången till internet och mobiltelefoni är dock begränsad utanför städerna. I Moskva, Sankt Petersburg och Jekaterinburg är användningen i gengäld markant högre än riksgenomsnittet.
Främst används internet
(53 av 378 ord)Radio och TV
Trots att TV:s andel av medieauditoriet minskar sakta men säkert är TV fortfarande störst. Flest tittare har den statsägda kanalen Rossija 1 samt
(23 av 161 ord)Dagspress och magasin
Störst upplagor bland dagstidningarna har gratistidningarna Iz Ruk v Ruki och Metro, den senare ägd av svenska Kinneviksfären. Bland dem som säljs genom prenumerationer/lösnummer dominerar statliga Rossijskaja Gazeta och privatägda Moskovskij Komsomolets. Till de mer inflytelserika dagstidningarna kan också räknas Izvestija under kontroll av Petersburgsmagnaten Jurij Kovaltjuk (född 1951), Kommersant ägd av magnaten Alisjer Usmanov, affärstidningen Vedomosti som länge ägts
(60 av 413 ord)