Ryssland betraktas sedan Sovjetunionens upplösning som en marknadsekonomi, och landet var 2016 den sjätte största ekonomin i världen. Ekonomi och näringsliv präglas emellertid fortfarande av sovjetperiodens ekonomiska politik. Näringslivet påverkas negativt av att bankerna inte är tillräckligt oberoende från den politiska och ekonomiska makten, att de så kallade oligarkerna har ett starkt inflytande och det är svårt för små och medelstora företag att få finansiering.

Arvet från Sovjettiden.

I Sovjetunionen användes så kallade femårsplaner, som skulle öka statens kontroll över

(80 av 674 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Jordbruk

Det ryska jordbruket har under lång tid uppvisat dålig avkastning. De främsta jordbruksområdena återfinns i den södra delen av Ryssland.

image/jpeg

Ryssland. Majsskörd utanför staden Krasnodar i den bördiga Kubanregionen, sydvästra Ryssland.

Goda jordar, men med kort vegetationssäsong och begränsad nederbörd, finns även i sydvästra Sibirien. Förutsättningarna för boskapsskötsel är förhållandevis goda, men den moderna

(56 av 397 ord)

Skogsbruk

I kraft av sina väldiga tillgångar på skog har Ryssland länge varit en av

(14 av 91 ord)

Fiske

Kustfiskets omfattning hämmas av det begränsade tillträdet till tempererade hav. Icke desto mindre är fisket och fiskförädlingsindustrin lokalt av stor betydelse. Det gäller

(23 av 159 ord)

Mineral

Få länder kan uppvisa så omfattande och mångahanda tillgångar av metaller och mineral som Ryssland. Även efter upplösningen av Sovjetunionen är Ryssland till övervägande del självförsörjande i detta avseende. Undantag är

(31 av 214 ord)

Energi

Ryssland är välförsett med energiråvaror. Trots att landets industri är en stor och ofta ineffektiv användare av energi finns ett betydande utrymme för export, särskilt av olja och gas. Sedan åren kring 1900 är landet en av världens ledande

(39 av 277 ord)

Industri

Under sovjetperioden var tillverkningsindustrin, och då särskilt den tunga verkstadsindustrin, prioriterad. Järn- och stålindustrin kom särskilt att gynnas. Av de drygt sextio företag inom denna bransch som stod för Sovjetunionens försörjning av järn- och stålprodukter återfinns i dag cirka hälften i Ryssland. Den geografiska tyngdpunkten har under 1900-talet legat i Ural och Kuzbass, men på grund av malmfyndigheterna

(58 av 412 ord)

Utrikeshandel

I den sovjetiska ekonomin var utrikeshandeln av underordnad betydelse. Handeln organiserades genom ett utrikeshandelsmonopol, och inriktning och omfattning reglerades vanligen genom bilaterala avtal med andra stater. För handeln inom östblocket användes den nominellt överstatliga organisationen SEV (COMECON), inom vars

(39 av 276 ord)

Turism och gastronomi

År 1994 besöktes Ryssland av 900 000 utländska turister, 2015 var besökstalet uppe i 33,7 miljoner. Cirka 65 procent av dessa kommer från andra forna sovjetstater, men av dem tros en del vara gästarbetare.

De två största turistmålen är Sankt Petersburg, med ståtlig arkitektur och historia som de sista tsarernas huvudstad, samt Moskva, landets ekonomiska och politiska centrum. Av andra historiskt intressanta städer kan nämnas Jaroslavl 250 km nordöst om Moskva, en av de äldsta ryska städerna, Novgorod 150 km sydöst om

(82 av 613 ord)

Medverkande

  • Mi Lennhag
  • Tove Janson Borglund
  • Örjan Sjöberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Näringsliv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryssland/näringsliv