ryttling
ryttling (av tyska rütteln ’skaka’, ’ruska’; ’ryttla’), fåglars sätt att hålla sig stilla i luften när de spanar efter byte.
Fjällvråk, tornfalk och fiskgjuse ryttlar ofta, liksom kolibrier medan de suger nektar ur blommor.
Information om artikeln
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ryttling. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryttling (hämtad 2025-04-15), NE Nationalencyklopedin AB