salpetersyra, HNO3, färglös, rykande, oxiderande vätska, i vattenlösning en stark

(10 av 22 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Egenskaper

I ren, vattenfri form är salpetersyra en färglös, i fuktig luft rykande vätska med densiteten 1 512,8 kg/m3 vid 20 °C och kokpunkten 82,6 °C. Röken är giftig. Vätskan fryser vid −41,6 °C till ett fast, vitt ämne. Vid upphettning eller belysning sönderfaller salpetersyra;

4HNO3 ⇒ 2H2O + 4NO2 + O2

Bildad kvävedioxid färgar

(54 av 380 ord)

Framställning

Salpetersyra framställdes förr alltid genom upphettning av ett alkalimetallnitrat med koncentrerad svavelsyra. Tidigast användes kaliumnitrat (salpeter), därav syrans namn.

(19 av 135 ord)

Användning

Största delen av all salpetersyra (75–85 %) används för framställning av handelsgödsel, framför allt ammoniumnitrat,

(15 av 100 ord)

Historik

Framställning och användning av salpetersyra var känd av alkemisterna senast på 1300-talet. Syran, spiritus niter, framställdes genom destillation ur en upphettad blandning av kopparvitriol, salpeter och alun. På 1500-talet, i samband med

(32 av 227 ord)

Medverkande

  • Lars Ivar Elding

Litteraturanvisning

Marianne Olsson, ”Ammoniak och salpetersyra”, Kemisk Tidskrift 1981.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, salpetersyra. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/salpetersyra