Den schweiziska federala konstitutionen antogs 1848. Efter modernisering, men utan mer

(11 av 23 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Valsystem

Alla medborgare över 18 år är röstberättigade, men först så sent som 1990 och efter ingripande

(16 av 113 ord)

Statsskick

Statsskicket har historiskt sett varit starkt präglat av direktdemokratiska inslag (folkomröstningar och beslutsfattande stormöten) och decentralisering av besluten från central till lokal nivå. Under efterkrigstiden har emellertid, trots motstånd från kommuner och kantoner, de centrala institutionernas inflytande ökat.

(39 av 274 ord)

Politiska partier

Partipolitiken i Schweiz dominerades under andra halvan av 1900-talet av fyra stora partier. Under 2000-talet har dock nya partier tagit plats i den schweiziska politiken. Genom att den permanenta koalitionsregeringen oftast intar en enad front utåt framträder inte de partipolitiska motsättningarna lika tydligt som i

(45 av 316 ord)

Politiska huvuddrag

Utrikespolitik

Utrikespolitiskt har Schweiz i mångas ögon en särställning på grund av sin traktatsfästa neutralitet. Den strikta tillämpningen av denna politik har lett till att Schweiz inte är medlem av något internationellt organ av överstatlig karaktär (med undantag för FN sedan 10 september 2002). Flera av FN:s fackorgan har sina

(50 av 351 ord)

Medverkande

  • Rutger Lindahl
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/schweiz/statsskick-och-politik