skenhälla
skenhälla, hårt, sammankittat skikt i marken som kompakterats genom utfällda föreningar av t.ex. järn, humus, kiselsyra och kalciumkarbonat.
Man skiljer mellan autokton och allokton skenhälla. Den förra bildas genom nedsilande regnvatten, den senare genom sidotillförsel av vatten från t.ex. en torvmark. Skenhällan kan stundom bli så hård att växtrötterna inte förmår tränga ned på djupet. Ortsten är en typ av skenhälla som är bunden till jordmånen podsol.
Information om artikeln
Källangivelse