Europeisk smyckekonst
Smycketillverkningen under romansk tid uppvisade bl.a. påverkan från Bysans, karakteriserad av ett rikt filigranarbete i guld, med ädelstenar och emaljinläggningar i starka färger. De vanligaste smycketyperna var fingerringar samt söljor och spännen, som också hade den praktiska funktionen att fästa ihop dräkten vid halsen. Smyckena fick ofta en kraftfull, tredimensionell
Renässans
Barock, rokoko och nyklassicism
1800-tal
1900-tal
Information om artikeln
Medverkande
Pontus Reimers
Källangivelse