soʹciobiologi, studiet av sociala beteendens evolutionära uppkomst, variation och anpassningsvärde hos människan och andra djur. I socialt beteende inbegrips allt växelspel mellan två eller flera individer av samma art, såsom flocksammanhållning, gemensamt födosök, aggression och framför allt alla beteenden som är förknippade med den könliga fortplantningen. Den genomgående tanken är att alla beteenden – liksom t.ex. strukturella drag – utvecklats för att de ger sin utövare något bättre överlevnadssannolikhet eller större fortplantningsframgång (fitness) än andra individer som saknar ifrågavarande beteende

(80 av 638 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den antropologiska kritiken

Sociobiologins framväxt under 1970-talet innebar en viktig förnyelse inom den evolutionistiska antropologin (se evolutionism), särskilt i dess evolutionsbiologiska inriktning. Samtidigt gav den upphov till häftig kritik från många

(28 av 199 ord)

Medverkande

  • Jan Ovesen
  • Staffan Ulfstrand

Litteraturanvisning

J. Diamond, The Rise and Fall of the Third Chimpanzee ( 1991);
M. Ridley, The Red Queen: Sex and the Evolution of Human Nature ( 1993);
Edward O. Wilson, Sociobiology ( 1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, sociobiologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociobiologi