solgelteknik
solgelteknik [sɔlje:ʹl-], metod för framställning av keramer och keramiska råmaterialpulver, där man utgår från en flytande sol som fås att koagulera till en halvfast gel.
När vätskan avlägsnats genom torkning erhålls ett fast material som har mycket hög porositet. Genom upphettning kan den torkade gelen sintras och under krympning packas (densifieras) till önskad porositet. Solen består av en vattensuspension av fasta kolloidala partiklar (1–1 000 nm) eller av metallalkoxider eller andra metallorganiska föreningar i ett organiskt
Information om artikeln
Källangivelse
Nationalencyklopedin, solgelteknik. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/solgelteknik (hämtad 2025-03-28), NE Nationalencyklopedin AB