Historia
Kristnandet och rikets framväxt
Under äldre medeltid, cirka 1000–1300, stabiliserades i Sverige en riksenhet med en statsbärande kungamakt, och landet kristnades. Mission är känd redan på 800-talet, men först efter år 1000 fick den nya religionen sitt genombrott. En kyrklig organisation byggdes gradvis upp, och en stiftsindelning är känd från början av 1100-talet. Sverige blev 1164 ett eget ärkebiskopsdöme med (Gamla) Uppsala som säte.
Från forntiden är ett antal mer eller mindre säkert belagda kungar kända med ett
(74 av 524 ord)Sociala och ekonomiska förhållanden
Sverige var under medeltiden ett agrart land, och större delen av befolkningen levde inom ramen för bondehushåll. De kyrkliga institutionerna och det världsliga frälset grundade ekonomiskt sin ställning på jordinnehav. Godsen kunde undantagsvis bestå av större gårdar i stordrift, men huvuddelen av frälsejorden, liksom även den jord som ägdes av
(50 av 352 ord)Kungamaktens resurser
De finansiella förutsättningarna för statsmakten utökades och förändrades under 1200-talet. Innehav av jord var tidigast en viktig finansiell förutsättning för kungar och andra stormän. Uppsala öd var det
(28 av 196 ord)Tronstrider och opposition
Det tidiga 1300-talet kännetecknades av fortsatta strider inom den härskande dynastin. När Magnus Ladulås avled 1290 var den till kung redan valde sonen Birger Magnusson omyndig, och en förmyndarstyrelse bestående av stormän under ledning av marsken Torgils Knutsson innehade makten till 1302. Därefter utbröt en maktkamp mellan kungen och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar, som tillfångatog kungen
(58 av 411 ord)Unionstidens första skede
De svenska stormännen fick stöd av den dansk–norska regenten Margareta, och Albrekt besegrades vid Falköping 1389. De tre länderna länkades i praktiken samman under en regent,
(26 av 183 ord)Politisk anarki under senmedeltiden
Den fortsatta politiska utvecklingen under senmedeltiden var fylld av inbördesstrider och täta regimskiften. Under vissa perioder var unionskungarna erkända även i Sverige: Kristofer av Bayern (1441–48), Kristian I (1457–64), Hans (1497–1501) och Kristian II (1520–23). Den politiska makten låg huvudsakligen hos den högsta rådsaristokratin, som dock var splittrad av bittra fraktionsstrider. En viktig konstellation centrerades kring släkterna Oxenstierna och Vasa. Från mitten av 1400-talet
(64 av 454 ord)En växande centralmakt
För att nå ett militärt avgörande i kampen mot unionskungen vände sig Gustav Vasa till Lübeck och kunde med dess hjälp 1523 erövra Stockholm. Valet av Gustav till kung i juni samma år blev för Lübeck en garanti för givna lån och förmånliga handelsprivilegier. Det innebar ett starkt beroende av Lübeck men även dess stöd för en svensk stat utanför en union. Inför hotet från den 1523 även i Danmark avsatte Kristian II inleddes snart ett samarbete med den nye
(80 av 720 ord)Konstitutionell kamp och utrikespolitisk aktivering
Före sin död hade Gustav Vasa inrättat ärftliga hertigdömen, avsedda att ge yngre kungasöner en furstlig försörjning och stärka Vasaättens makt. Erik XIV såg hertigdömena som ett hot mot kungamakten och sökte genom Arboga artiklar 1561 begränsa hertigarnas befogenheter. Detta hindrade dock inte hertig Johan från att engagera sig i den baltiska maktkampen och mot Eriks förbud gifta sig med den polska kungadottern Katarina Jagellonica. Följden blev en väpnad uppgörelse och Johans fängslande 1563. Aktionerna genomfördes med högadelns stöd, men
(80 av 628 ord)Stormaktspolitiken tar form
När Gustav II Adolf under brinnande krig efterträdde fadern 1611 ägde något av ett politiskt systemskifte rum. Genom en kungaförsäkran bands denne till samverkan med råd och ständer. Riksrådet fick en klart anvisad roll i riksstyrelsen. Det blev regel att ständernas beslut inhämtades i frågor om krig, fred, beskattning och utskrivningar. Därmed fick riksdagen del i en politisk beslutsprocess, där likväl stort utrymme gavs för en personlig kungamakt.
Fyrståndsriksdagen var en spegelbild av det ståndssamhälle som tagit form under 1200-talet.
(80 av 1047 ord)Den karolinska tiden
Vid riksdagen 1655 genomdrev Karl X Gustav beslut om partiell reduktion, vilket krävts av de ofrälse sedan 1644. Samtidigt fattades beslut om att åter börja krig, denna gång mot Polen. Stora initialframgångar följdes av växande svårigheter när först Ryssland och 1657 även Danmark förklarade krig. Anfallet mot Jylland och det djärva tåget över Bält ledde fram till segerfreden i Roskilde i februari 1658, då Skåne, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län tillföll Sverige. När kriget förnyades redan i augusti samma år
(81 av 785 ord)Frihetstiden (1719–72)
Vid riksdagen 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Med 1720 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning reducerades kungen till rådets ordförande, medan makten delades mellan rådet och fyrståndsriksdagen. Under kanslipresidenten Arvid Horn dominerade rådet, men sedan Horn störtats vid riksdagen 1738–39 var riksdagen maktens centrum. Genom att licentiera riksråd, det
(80 av 763 ord)Gustaviansk tid (1772–1809)
Fredrik I och Adolf Fredrik hade accepterat sina roller som konstitutionella monarker, men den senares gemål Lovisa Ulrika arbetade för att utöka kungamakten. Hennes son, Gustav III, ändade 1772 frihetstiden genom en kupp, som kraftigt inskränkte riksdagens makt och ökade kungens (1772 års regeringsform). Kungen framträdde med anspråk på att stå över parti- och ståndsmotsättningar – partierna liksom själva namnen hattar
(61 av 423 ord)Nytt statsskick
Efter statskuppen i mars 1809 inkallades en riksdag som beslöt att utesluta Gustav IV Adolf och hans arvingar från tronföljden. I stället valdes hans farbror, hertig Karl, till kung under namnet Karl XIII
(33 av 232 ord)Tronföljarval och utrikespolitiskt systemskifte
Då Karl XIII var gammal och utan legitima arvingar måste också en tronföljare utses. Valet föll på den norske överbefälhavaren, prins Kristian August; man hoppades på detta sätt kunna förmå norrmännen att frivilligt ansluta sig till Sverige. Prinsen, som svensk tronföljare kallad Karl August, avled dock ett par månader efter sin ankomst till Sverige vid en militärövning
(57 av 404 ord)Karl Johanstiden
Karl XIV Johans regering (1818–44) inledde en lång period av fredliga framsteg. Befolkningstillväxten, som inletts redan under 1700-talet, tog nu fart på allvar. 1815 uppgick rikets befolkning till cirka 2,5 miljoner, var 1850 3,5 och 1900 5,1 miljoner. Folkökningen – med Esaias Tegnérs formulering ett resultat av ”freden, vaccinen och potäterna” – ägde rum inom ramen för ett samhälle som dominerades av
(62 av 436 ord)Liberal högkonjunktur
Karl XIV Johans son och efterträdare Oscar I (kung 1844–59) hade som kronprins gjort sig känd för liberala åsikter och mottogs med stora förväntningar. Som regent visade han sig dock obenägen att släppa ifrån sig några kungliga maktbefogenheter, särskilt efter de blodiga marsoroligheterna i Stockholm 1848, ett utflöde av den alleuropeiska revolutionsrörelsen. Däremot fortsattes under hans regering den ekonomiska och sociala reformpolitiken, senare fullföljd under Karl XV (1859–72) med hjälp av bland andra finansministern Johan August Gripenstedt och justitiestatsministern Louis
(80 av 675 ord)Den oscariska tiden
Oscar II:s regering (1872–1907) var en period av stora samhällsförändringar och starka brytningar mellan gammalt och nytt. Emigrationen, som börjat på allvar under 1860-talet, kulminerade under 1880-talet. Totalt utvandrade under åren 1840–1930 över 1 miljon svenskar, de flesta till USA.
Industrialiseringen sköt ny fart under 1870-talet bland annat tack vare götstålsprocessernas genombrott inom järn- och ståltillverkningen. I förening med järnvägsnätets utbyggnad möjliggjorde
(79 av 786 ord)Demokratins genombrott
Under 1900-talets båda första decennier dominerades det politiska livet av de nära sammantvinnade frågorna om rösträtt, parlamentarism och försvar. Redan på 1890-talet framträdde en utomparlamentarisk rösträttsrörelse med allmän och lika rösträtt på programmet och med stöd främst av socialister och radikala liberaler. Värnpliktstidens ökning gav rösträttsvännerna ett argument som gjorde intryck djupt in i det konservativa lägret (”en man, en röst, ett gevär”).
Omkring sekelskiftet betraktade de flesta en rösträttsreform som ofrånkomlig; däremot delade sig meningarna om dess utformning. Vänstern
(80 av 630 ord)Mellankrigstiden
Under 1920-talet, ”Sveriges andra storhetstid”, skedde en stark industriell expansion. Storföretag som Bofors, Separator, AGA, SKF, L.M. Ericsson, ASEA och Electrolux utvecklades snabbt. Skeppsvarven växte till en storindustri, medan Ivar Kreuger skaffade sig nära nog världsmonopol på tillverkning av säkerhetständstickor. Antalet industriarbetare ökade, och tätorternas andel av befolkningen steg. Landsbygden elektrifierades och jordbruket mekaniserades, särskilt på slättbygderna. De industriella framstegen möjliggjordes delvis av att arbetslönerna hölls nere. Klasskillnaderna var stora och klassmotsättningarna tog sig uttryck i en orolig arbetsmarknad med
(80 av 895 ord)Sverige under andra världskriget
Vid krigsutbrottet 1939 utfärdade den svenska regeringen en neutralitetsförklaring och anbefallde förstärkt försvarsberedskap. Även om det inte förelåg något akut hot hade det strategiska läget dramatiskt förvärrats genom Molotov–Ribbentrop-pakten 23 augusti 1939. Detta visade sig när Sovjetunionen under höstens lopp tog ett första steg mot införlivande av de baltiska republikerna genom att tilltvinga sig militärbaser och i ultimativa former kräva landavträdelser av Finland. Det därpå följande vinterkriget (30 november 1939–12 mars 1940) ställde den svenska utrikespolitiken på hårda prov. När
(80 av 866 ord)Välfärdssamhället
I juli 1945 avlöstes samlingsregeringen av en rent socialdemokratisk regering, ledd av Per Albin Hansson och efter dennes död 1946 av Tage Erlander. Perioden 1945–51 fick sin politiska karaktär av en kraftfull socialdemokratisk offensiv för att fullfölja det genom kriget avbrutna reformarbetet och bygga upp ett välfärdssamhälle med full sysselsättning, jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning, social trygghet och ekonomisk effektivitet. I jämförelsevis stor partipolitisk enighet fattades beslut om bland annat höjda folkpensioner, allmän sjukförsäkring och 9-årig enhetsskola (senare grundskola). Däremot uppstod
(80 av 670 ord)I den globala världen
Globaliseringen har på många sätt gjort sig gällande de senare decennierna. Under hela efterkrigstiden har Sverige varit ett invandrarland. Stora grupper arbetare invandrade under de goda tiderna fram till cirka 1970 från Syd- och Centraleuropa samt Finland. Därefter har invandringen huvudsakligen haft karaktären av flyktingmottagning, först från Sydamerika, senare från konflikthärdar i Afrika och Asien. Invandringens effekter på det svenska samhället – positiva såväl som negativa – har blivit en omdebatterad fråga liksom behovet av en förbättrad integrationspolitik.
Främlingsfientliga partier
(80 av 851 ord)