Massmedier
I mitten av 1980-talet bestod det svenska medielandskapet av två TV-kanaler, fyra radiokanaler, en mycket dominerande morgonpress samt två rikstäckande kvällstidningar. På mindre än en generation har det förändrats i
(30 av 214 ord)Internet och mobiltelefoni
Sverige var tidigt ute med datorer och internetuppkoppling i hushållen. Efter spridningsfasen 1995–2005 och bredbandsfasen 2005–10 är svenskarna nu inne i den mobila fasen. 2021 hade 96 procent
(28 av 193 ord)Dagspress
Dagspressens ställning har länge, framför allt i landsorten, varit extremt stark jämfört med i andra länder. Hög läskunnighet, hemburna tidningar, presstöd, objektiv rapportering på nyhetsplats samt avsaknad av kommersiella alternativ i radio och TV har varit de främsta orsakerna. Med ett förändrat medielandskap som färgats av digitalisering, globalisering och koncerners samgående till följd av bland annat besparingar har dagspressen av alla medieområden drabbats hårdast på nationell nivå. Ett tecken på detta är att unga inte längre konsumerar dagspress i samma
(80 av 771 ord)Tidskrifter och magasin
Den svenska tidskriftsmarknaden kan grovt delas in i populärpress och fackpress. Till populärpressen räknas bland annat familjetidningar, specialtidningar, modemagasin och vissa veckotidningar
(22 av 155 ord)TV
Sedan början av 2010-talet har gränserna mellan TV-tittande via dator, surfplatta, mobiltelefon eller TV-apparat alltmer flutit ihop. Ett tecken är diskussionen kring public service och tillgängligheten till detta på internet som ledde till att Skatteverket 2019 tog över indrivandet av en public service-avgift som ersatte den tidigare radio- och TV-avgiften med motiveringen att public service är samhällsbärande och en viktig del av
(62 av 436 ord)Radio
Sedan millennieskiftet, då omkring 80 procent av svenskarna lyssnade på radio, har radiolyssnandet gått ned. Trots detta lyssnar en majoritet av svenskarna, drygt 60 procent (2023), på radio varje dag. En av anledningarna
(33 av 231 ord)