Musik
De äldsta tecknen på musikalisk odling i Sverige utgörs av arkeologiska fynd av ljudredskap som flöjter och rasselinstrument från stenåldern och bronslurar, vilka även avbildats på hällristningar. Från bronsåldern stammar också det föremål (snarast en gong) som kallas Balkåkratrumman. Med Sveriges kristnande inkom den gregorianska sången, bevarad i handskrivna gudstjänstböcker av olika slag. Birgittakultens liturgi förknippas med t.ex. Nicolaus Hermannis (Nils Hermanssons) hystoria ”Rosa rorans bonitatem”. Polyfon musik odlades i Sverige i större utsträckning först under 1500-talet, främst vid hovet
(80 av 1111 ord)Folkmusik
Med inspiration från J.G. von Herder och hans uppskattning av folklig diktning inleddes insamlingen av folkvisor i Sverige under 1800-talets första år. Från början riktades intresset mot de medeltida balladerna. Ett urval uppteckningar gavs ut av A.A. Afzelius och E.G. Geijer: ”Svenska folk-visor från forntiden” (1–3, 1814–18). Samlingen ”Traditioner af svenska folkdansar” (1814–15) markerar att
(55 av 391 ord)Populärmusik
Föregångsformerna till 1900-talets populärmusik i Sverige utvecklades under 1800-talet i nöjesparker, vid populärkonserter samt på kaféer och restauranger. Vid sekelskiftet etablerades arbetarrörelsens folkparker, som sedan dess utgjort ett viktigt forum för svensk populärmusik. Gammaldansmusiken, med dragspelet som centralt instrument och Carl Jularbo som dominerande stilbildare, utvecklades vid samma tid.
Från 1920-talet präglades svensk populärmusik av de nya medierna grammofon, radio och ljudfilm. Schlagermelodier av kompositörer som Jules Sylvain och Lasse Dahlquist lanserades och spreds genom revyer och filmer. Inom den
(80 av 589 ord)