(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tidig bronsålder: protosyrisk tid (cirka 3000–2100 f.Kr.)

Den urbana kulturen var nu fast etablerad, och efter 2500 f.Kr. hade vissa städer i Syrien vuxit

(17 av 120 ord)

Mellersta bronsåldern: gammalsyrisk tid (2100–1600 f.Kr.)

Syrien var nu uppdelat i flera mäktiga stater, styrda av amoriter och

(12 av 85 ord)

Sen bronsålder: mellansyriska perioden (cirka 1600–1200 f.Kr.)

Efter hettiternas tillbakadragande bildade olika hurritiska stater riket Mitanni. Dess huvudstad har inte grävts ut, men en viktig kunskapskälla utgör

(20 av 142 ord)

Tidig järnålder: nysyriska perioden (cirka 1200–745 f.Kr.)

Under Tiglatpileser I expanderade assyrierna cirka 1100 f.Kr. mot Medelhavet. Från denna tid hade araméerna blivit

(16 av 114 ord)

Sen järnålder (cirka 745–333 f.Kr.)

Assyriens kung Tiglatpileser III eftersträvade att fullständigt inkorporera Syrien, och araméerstaterna i norr

(13 av 91 ord)

Det hellenistiska Syrien (333–64 f.Kr.)

Sedan Alexander den store 333 f.Kr. erövrat Syrien blev området ett tvisteäpple mellan hans efterföljare Ptolemaios I Soter och

(19 av 135 ord)

Syrien under Rom och Bysans (64 f.Kr.–636 e.Kr.)

Sedan Syrien 83 f.Kr. ockuperats av den armeniske kungen Tigranes gjordes det under namnet Syria till romersk provins av Pompejus 64 f.Kr.

(22 av 154 ord)

Syrien under umayyadisk, egyptisk och osmansk överhöghet

Under åren efter slaget vid Yarmuk 636 blev Syrien en del av det snabbt växande islamiska imperiet, och Damaskus blev 661 centrum i det umayyadiska kalifatet, som varade till 750 (se umayyaddynastin). Största delen

(34 av 241 ord)

Syrien under franskt styre

Delningen bekräftades på en konferens i Sanremo 1920, där Syrien tillföll Frankrike som mandat under Nationernas förbund och där även Libanon, som utökats på Syriens bekostnad,

(26 av 181 ord)

Syrien efter självständigheten

Syrien deltog i det arabiska angreppet på den nya staten Israel 1948 och har sedan dess stått i spetsen för kampen mot Israel och för ”Palestinas befrielse”. Efter kriget följde en lång period av instabilitet, kupper och kuppförsök. Syrien och Egypten bildade 1958 en union, Förenade Arabrepubliken, som dock redan 1961 upplöstes på grund av syriskt missnöje med Egyptens dominans. 1963 kom Bathpartiet till makten och genomförde en rad nationaliseringar, och en ny kupp 1966 förde

(76 av 539 ord)

Inbördeskrig och kaos

I början av 2011 utbröt folkliga protester mot president Bashar al-Asads regering, inspirerade av händelserna i Tunisien, Egypten och flera andra länder i arabvärlden under arabiska våren. Den syriska regeringen slog ned protesterna med våld men gjorde även en del symboliska eftergifter för att lugna demonstranterna. al-Asad avvisade dock mer djupgående reformer liksom ett regimskifte, vilket var ett krav som fördes fram av demonstranterna. Konflikten trappades snabbt upp.

Många väst- och arabländer stöttade oppositionen och i augusti 2011 krävde även USA, EU

(82 av 608 ord)

Medverkande

  • Ann Wilkens
  • Aron Lund
  • Beatrice Zeidler-Blomberg
  • Frans af Schmidt
  • Jessica Christoffersen
  • Olof Pedersén
  • Paavo Roos
  • Sune Persson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/syrien/historia