transduktor
transduʹktor (ytterst av latin tra(ns)duʹco ’föra över’, ’flytta över’; jämför traduʹctor ’överflyttare’), magnetisk förstärkare, inom elektrotekniken en anordning för mätning eller reglering av elektrisk ström.
En transduktor består vanligen av två järnkärnor, vardera försedd med två lindningar, vilka parvis kopplas i serie. Den ena kretsen matas med likström och den andra med växelström. Järnet i kärnorna har en skarpt markerad mättningspunkt. Spänning kan då endast induceras i lindningarna när deras magnetomotoriska krafter på respektive kärna
Information om artikeln
Källangivelse