De har tjocka, kraftiga rötter, stora, breda blad och stora, smalt klocklika och vita, blå, violetta eller gula blommor i ensidiga knippen. Arterna har använts som prydnads-, foder- och läkeväxter. De hör till folkmedicinens äldsta och mest använda växter, främst som sårläkande (vällande; därav namnet vallörter); de innehåller garvsyra och