Wales [weilz], walesiska Cymru, delområde i Storbritannien; 20 776 km2, 3,1 miljoner invånare (2022). Wales omfattar en halvö i västra delen av den brittiska

(24 av 179 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Religion

Kristendomens äldsta historia i Wales är oklar, men kyrkan hade länge sina

(12 av 79 ord)

Politiska förhållanden

Trots att Wales i kulturellt avseende uppvisar väsentliga skillnader gentemot England har inte nationalistiska strävanden vunnit gehör i samma utsträckning som i Skottland. Ett nationalistparti finns, Plaid Cymru, men dess stöd är i hög grad koncentrerat till nordvästra Wales, där det walesiska språket talas. De mest tättbefolkade områdena i Wales södra och mellersta delar, där gruvindustrin tidigare varit huvudnäring, har traditionellt dominerats

(62 av 439 ord)

Förhistoria

Wales befolkades under någon av de senare istidernas varmare mellanperioder, såsom bl.a.

(12 av 80 ord)

Historia

Under 400-talet ersattes det romerska styret av lokala keltiska hövdingars välde och ett flertal småkungariken utvecklades, bl.a. Gwynedd, Powys och Brycheiniog (se karta England, Historia). Riket Dyfed i sydväst påverkades starkt av irisk kolonisering, och åtskilliga inskrifter med det iriska oghamalfabetet har påträffats. Under följande sekler drev anglosaxarna successivt walesarna, som kallade sig själva cymry, ”landsmän”, västerut, och särskilt Powys förlorade betydande områden. På

(64 av 451 ord)

Medverkande

  • Anders Widfeldt
  • Dick Harrison
  • Jan von Konow
  • Jens Möller
  • Per Beskow
  • Timothy C. Champion

Litteraturanvisning

Förhistoria:
J.A. Taylor (utgivare), Culture and Environment in Prehistoric Wales (1980).
Historia:
Charlotte Davis, Welsh Nationalism in the Twentieth Century (1989);
A.H.A. Dodd, A Short History of Wales (1988);
David Walker, Medieval Wales (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Wales. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/wales