Xavier Villaurrutia var en av de främsta poeterna kring tidskriften Contemporáneos, som omkring 1930 införde avantgardistiska strömningar från Europa i mexikansk poesi. Hans egen diktning, bland annat Nocturnos (1931) och Canto a la primavera (’Sång till våren’, 1948), är starkt dödspräglad. Med sina experimentella pjäser var Villaurrutia en förnyare även