övertonssång
övertonssång, strupsång, solistisk manlig sångteknik utvecklad i centrala Asien, särskilt bland mongoler och tuviner (mongoliska och tuvinska chöömij) samt bland lamamunkar i Tibet.
En låg, uthållen ton bildas, vanligen långt ned i strupen. Genom att placera tungan på olika ställen i munhålan och ändra munhålans storlek och form får sångaren olika övertoner att framträda, med en tonkvalitet inte olik en vissling.
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.