gripa
gripa
gri`pa verb grep gripit gripen gripna, pres. griper
ORDLED: grip-er
SUBST.: gripande; grepp (till 1)
1 ta ett fast och stadigt tag
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
gripa.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/gripa