splittra
splittra
1splitt`ra verb ~de ~t
ORDLED: splittr-ar
SUBST.: splittrande, splittring
• (ofta pass.
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
splittra.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/splittra-(2)