stöta
stöta
stö`ta verb stötte stött, pres. stöter
ORDLED: stöt-er
SUBST.: stötande (till 1--3 och 5), stötning (till 1--3 och 5)
1 kraftigt och kortvarigt beröra ngn/ngt, med kroppsdel etc. i rörelse; med el. utan avsikt {→2slå 1
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
stöta.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/stöta