syn
syn
syn subst. ~en ~er, efter prep. ibl. ~e, ~es
ORDLED: syn-en
1 (i vissa uttr.) förmåga att uppfatta ljus genom att ljuset påverkar celler i ögat {→blick 1}: syncell; synfel; synförnimmelse; synintryck; synnedsättning; synskärpa; synsvag; synvilla; fjärrsyn; ledsyn; mörkersyn; han har dålig ~ på vänster öga; förlora ~en
BET.NYANSER: a) spec.
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
syn.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/syn