vika

vika

1vi`ka verb vek, vikit el. vikt, viken el. vikt, vikna el. vikta, pres. viker
ORDLED: vik-er
SUBST.: vikande, vikning


1 lägga samman (ngt) i flera lager med avs. på ngt som inte är styvt el. stelt {→2vecka}: ~ duken i prydliga veck
BET.NYANSER: a)

(42 av 330 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Information om artikeln

Källangivelse
Nationalencyklopedin, vika. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/vika-(2)