autokton

autoktoÊčn (grekiska autoÊčchthƍn ’infödd’, av autoÊčs ’sjĂ€lv’ och chthƍn ’jord’, ’mark’), som adjektiv: ursprunglig, inhemsk, uppkommen utan frĂ€mmande inflytande; som substantiv: urinvĂ„nare.

Inom geologin anvÀnds termen om det som bildats pÄ platsen, t.ex. om en bergart eller bergartssvit som förblivit pÄ den plats dÀr den bildats. Autokton kallas ocksÄ en tektonisk enhet inom den svenska delen av FjÀllkedjan; den Àr sammansatt av det prekambriska underlaget (gnejser och graniter) jÀmte överlagrande sedimentbergarter och

KĂ€llangivelse

Vill du komma Ă„t hela artikeln?

  • Objektiv och pĂ„litlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.

eller
Är du lĂ€rare? Starta din kostnadsfria provperiod hĂ€rifrĂ„n.