Utbildningen av småskollärare var länge oenhetlig; den kunde till exempel ske vid korta kurser eller omfatta ett (senare två) studieår vid folkskoleseminarium. Så småningom inrättades speciella småskoleseminarier, de flesta i landstingens regi och med tvåårig utbildning. De landstingskommunala seminarierna förstatligades 1930. År 1958 blev utbildningen treårig och förlades till folkskoleseminarier.