I svenska har fonemet /b/ bl.a. särdragen [+tonande] och [+labial], vilka skiljer /b/ från /p/ ([−tonande]) respektive /d/ ([−labial]). Relativt få särdrag behövs för att karakterisera fonemen i världens språk. Egenskaper som inte är distinktiva utan kan härledas ur särdragen kallas redundanta, t.ex. att /b/ har lägre artikulationsstyrka än