anrikning
anrikning [aʹn-], ökning av halten av en viss beståndsdel (t.ex. av ett visst ämne i en blandning), koncentrering. Inom radioekologin en ökning av koncentrationen av ett radioaktivt ämne i en näringskedja, vilket är av betydelse för bedömning av riskerna från radioaktiva ämnen i naturen.
Med anrikningsfaktor avses förhållandet mellan ämnets koncentration i en växt, ett djur etc. och i det omgivande vattnet; koncentrationen mäts vanligen i becquerel per kilogram. Typiska anrikningsfaktorer är för 137Cs i östersjöfisk 100 och i strandvegetation 1000; motsvarande värde för 239Pu i östersjöfisk är 0,2.
Information om artikeln
Källangivelse