På 1950-talet framträdde Antonio Saura med ett informellt måleri i protest mot den rådande politiska regimen. Han kom snart att införa tydliga, närmast naivt tecknade mänskliga figurer i sina målningar, som dominerades av rött och svart, starkt politiskt symbolladdade färger. I Sauras senare, ofta svart–vita måleri förstärktes de figurativa inslagen,