ars antiqua

ars antiÊčqua (lat., ’den gamla konsten’), musikterm, lanserad pĂ„ 1300-talet, vilken har kommit att beteckna den tidiga flerstĂ€mmiga (komponerade och nedtecknade) musikrepertoaren i 1200-talets Europa inom musikcentra som Paris och Limoges.

De bevarade satserna Àr oftast kyrkosÄng, dÀr avsnitt av en gregoriansk melodi som cantus firmus försetts med en eller tvÄ (sÀllan tre) överstÀmmor som utsmyckning. StÀmmorna kunde följas rytmiskt i homofon sats, t.ex. conductus, eller ha sinsemellan olikartad rytmisk rörlighet, t.ex. motett (motetus). I musik frÄn denna tid behandlas

Litteraturanvisning

KĂ€llangivelse

Vill du komma Ă„t hela artikeln?

  • Objektiv och pĂ„litlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.

eller
Är du lĂ€rare? Starta din kostnadsfria provperiod hĂ€rifrĂ„n.