musiʹk (latin muʹsica, av grekiska mousikēʹ (teʹchnē) ’musernas (konst)’, av mousa [mu:ʹsa] ’musa’ och teʹchnē ’konst’), kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition; allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud, men begreppet kan också inkludera omständigheterna kring musiken, dvs. musiklivet. Än i dag refererar ordet musisk till de nio musernas alla områden, inte enbart det vi kallar musik. Karakteristiskt för musiken är att den såsom i det antika Grekland ofta

(80 av 621 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Musiken i ett historiskt perspektiv

Man kan inte ens ungefärligt fixera någon tidpunkt då en särskild sektor av människans olika sätt att bruka ljud kan avgränsas såsom ”musik”. Arkeologiska fynd som kan tolkas som ljudredskap, i vissa fall med motsvarigheter i nu levande

(38 av 270 ord)

Västerländsk konstmusik

I bevarade notdokument kan Europas musikhistoria följas ända från 800–900-talen. Traditionen har vuxit fram ur den enhetliga kultur som den romersk-katolska kyrkan skapade. Den enstämmiga gregorianska sången blev ett internationellt spritt musikspråk. I anslutning till denna kyrkosång utvecklades både en teoretisk kunskap om musiken och olika typer av notation. Av oöverskådlig betydelse för framtiden var också den konst som utvecklades bland de sångspecialister som ansvarade för de solistiska partierna i den gregorianska repertoaren, nämligen tillfogandet av en ny stämma till

(80 av 753 ord)

Musiken i det moderna samhället

Sett i ett större geografiskt och historiskt perspektiv är en av de mest omfattande och djupgående omvälvningarna i musikens historia den i de flesta samhällen närmast ofattbart

(27 av 191 ord)

Medverkande

  • Folke Bohlin
  • Owe Ronström

Litteraturanvisning

New Oxford History of Music 1–10 ( 1957–90);
Ingmar Bengtsson, Musikvetenskap ( 1973);
E. Kjellberg (utgivare), Natur och kulturs musikhistoria (2:a upplagan 2007);
J. Ling, Europas musikhistoria –1730 ( 1983);
J. Ling, Europas musikhistoria: Folkmusiken 1730–1980 ( 1989);
R. Wallis & K. Malm, Big Sounds from Small Peoples ( 1984);
C.-A. Moberg, Musikens historia i Västerlandet intill 1600 ( 1973).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, musik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musik