atman
aʹtman, ātman (sanskrit, ’självet’), i indisk filosofisk litteratur från och med upanishaderna en term för en evig innersta essens i såväl människan som andra levande varelser.
Denna essens består oförändrad från ett liv till nästa återfödelse och är alltså oberörd av alla i egentlig mening personliga egenskaper. Den får därför inte förväxlas med vad som alldagligt uppfattas som ”jaget”. Atman är i stället medvetandets och erfarenhetens subjekt. Om och hur atman kan erfaras är en filosofisk
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Erik af Edholm
Källangivelse