Genom läkarpraktiken utvecklade Wetterbergh en socialliberal syn, och behovet av samhällsreformer präglade hans omfattande produktion av noveller och romaner, t.ex. Penningar och arbete (1847), vilka ofta publicerades i pressen. Omsorgen om de svaga gällde även barn, för vilka Wetterbergh skrev sagor och berättelser och 1861–71 utgav tidskriften Linnea.